Välkommen till min blogg!
Allmän Info; eftersom jag har ett tyskt keyboard finns det inget å (bara med specialkommando) och jag kommer att förenkla det hela med att skriva ett vanligt a istället. Det brukar fungera bra.
Hej alla läsare,
jag börjar min blogg med saklig beskrivnig av situationen och därefter kommer jag att skriva mer personligt och mer om mina tankar och känslor.
Min man Hubert fick diagnosen gallgangscancer i oktober 2007. Det upptäcktes av en slump och läkarna hade gott hopp om att kunna bota honom. Först fick kirurgen en chans att operera bort tumören. Det lyckades inte, dvs det blev bara en "titt" och sedan bestämdes det att Hubert skulle fa sk konservativ behandling med stralning och cytostatika. Under 2008 behandlades han med dessa metoder i princip hela aret med en del olika langa vilofaser.
Han madde allra bäst under Augusti-Oktober vilket var tur för den 20 September hade vi planerat bröllop. Vi gifte oss i Tyska kyrkan i Stockholm. Det var en fantastisk dag och vi var sa lyckliga.
I November fick han en stralbehandling igen, man hade da sett en liten dottertumör i levern. Efter behandlingen madde han ganska bra och vi akte pa julsemester till Sverige. I slutet av December fick vi akut aka tillbaka till Tyskland för att Hubert madde daligt och hade blivit ganska gul. Efter detta har han varit i omgangar pa sjukhuset där man försökt sätta in olika dränage sa att gallflödet ut i tunntarmen skall fungera igen. Det har delvis lyckats, dvs den vänstra leversidan fungerar bra men inte den högra.
Trots denna gallstas mar han relativt bra och kroppens övriga funktioner fungerar bra. Nu är det ju sa att det inte är gallstasen som är huvudproblemet utan att cancern växer i levern och i gallgangarna. Mot detta finns det ingen bot. Det enda som kan bota honom nu är antingen ett under (vem vill inte tro pa sadant) eller en kirurgisk insats. Vi har varit i kontakt med en kirurg i Holland som säger att han vill titta pa Huberts fall och att han kanske kan operera. Vi kommer försöka aka dit sa snart som möjligt.
Att drabbas av cancer är alltid svart. Hubert har haft maximal otur när han fick cancer i ett sa livsviktigt organ som levern. Man kan inte bara operera bort levern och en transplantaion pa grund av cancer görs inte.
Vi har kämpat gemensamt i 16 manader och vi fortsätter var kamp även om det ser dystert ut.
Hej alla läsare,
jag börjar min blogg med saklig beskrivnig av situationen och därefter kommer jag att skriva mer personligt och mer om mina tankar och känslor.
Min man Hubert fick diagnosen gallgangscancer i oktober 2007. Det upptäcktes av en slump och läkarna hade gott hopp om att kunna bota honom. Först fick kirurgen en chans att operera bort tumören. Det lyckades inte, dvs det blev bara en "titt" och sedan bestämdes det att Hubert skulle fa sk konservativ behandling med stralning och cytostatika. Under 2008 behandlades han med dessa metoder i princip hela aret med en del olika langa vilofaser.
Han madde allra bäst under Augusti-Oktober vilket var tur för den 20 September hade vi planerat bröllop. Vi gifte oss i Tyska kyrkan i Stockholm. Det var en fantastisk dag och vi var sa lyckliga.
I November fick han en stralbehandling igen, man hade da sett en liten dottertumör i levern. Efter behandlingen madde han ganska bra och vi akte pa julsemester till Sverige. I slutet av December fick vi akut aka tillbaka till Tyskland för att Hubert madde daligt och hade blivit ganska gul. Efter detta har han varit i omgangar pa sjukhuset där man försökt sätta in olika dränage sa att gallflödet ut i tunntarmen skall fungera igen. Det har delvis lyckats, dvs den vänstra leversidan fungerar bra men inte den högra.
Trots denna gallstas mar han relativt bra och kroppens övriga funktioner fungerar bra. Nu är det ju sa att det inte är gallstasen som är huvudproblemet utan att cancern växer i levern och i gallgangarna. Mot detta finns det ingen bot. Det enda som kan bota honom nu är antingen ett under (vem vill inte tro pa sadant) eller en kirurgisk insats. Vi har varit i kontakt med en kirurg i Holland som säger att han vill titta pa Huberts fall och att han kanske kan operera. Vi kommer försöka aka dit sa snart som möjligt.
Att drabbas av cancer är alltid svart. Hubert har haft maximal otur när han fick cancer i ett sa livsviktigt organ som levern. Man kan inte bara operera bort levern och en transplantaion pa grund av cancer görs inte.
Vi har kämpat gemensamt i 16 manader och vi fortsätter var kamp även om det ser dystert ut.
Kommentarer
Trackback
