Sista inlägget
Det finns inte sa mycket att skriva. Sorgen och saknaden är massiv. Jag försöker att ta en dag itaget. När jag gör nagot som avleder känns det bättre. Jag är sjukskriven 3 veckor till. Det är bra för jag maste aterhämta mig. Stressen som jag byggt upp de senaste manaderna har gjort mig svag. Nu skall jag hämta kraft och ser fram mot min semester som börjar i mitten av Juli. Da aker jag till Sverige. Kommer att kännas konstigt utan Hubert men pa nagot sätt far det ga.
Vi skall strö Huberts aska. Jag väntar pa tillstand fran Länstyrelsen. Man far bara tillstand för "sjöbegravning" sa det blir utanför Söderhamn i Bottenhavet. Förmodligen den 01.08. De som vill vara med kan höra av sig till mig.
Mina nya kontaktdata är:
Fast telefon: 0049 911 5805929. Mobiltelefon: 0049 160 90384916. E-mail: [email protected]
Tack alla för ert deltagande och stöd!!
Varma hälsningar
Eva
Mitt näst sista inlägg
Det blev en fin begravning. Första halvan var kyrklig och jag hade anlitat en svensk präst. Hon höll cermonien pa tva sprak, det var fint. Hon var hemma hos mig 2 dagar innan och vi pratade om Hubert. Agnes och Paul var ocksa med. Hon hade hittat ett ord för Hubert som hon talade mycket om under begravningen och det var "vetgirig". Det finns inget riktigt bra ord pa tyska men hon lyckades i alla fall fa till det. Det stämmer ju bra för han var ju nyfiken pa allt och alla och ville veta allt.
Den andra halvan av begravningen var Frimurarnas, de utförde en specilell cermoni. En av hans ordensbröder höll ocksa ett mycket fint tal för Hubert.
Kyrkan var full. Förutom vara familjer var det manga frimurare där, kollegor till Hubert och mig, vänner och grannar. Det kändes fint att han blev sa hedrad. Efter kyrkan drack vi kaffe i en lokal bredvid. Sedan samlades familjen (+Asa och Manfred) hemma hos oss.
Karin, Staffan o Eowyn samt Mamma och Gunnar är fortfarande kvar. Idag var vi i Giggling. Vi satt en stund i trädgarden. Det var skönt men ocksa mkt jobbigt för mig. Giggling är den plats som Hubert och jag "byggt" upp tillsammans (där ingen av oss hade en egen bakgrund) och en plats där vi varit mkt lyckliga. Det var jobbigt att se hans skor sta där och hans keps som hängde vid dörren. Jag fragar mig hela tiden hur nagot skall kunna bli roligt igen. Hur skall man kunna hitta pa nagot själv som känns bra. Jag vet inte, tiden far ge svaren. Jag förstar nu langsamt att Hubert är inte bara borta utan den del av tillvaron som vi alltid tillbringade tillsammans är nu nagot som jag maste klara av ensam. Det känns för tillfället mkt svart.
Jag tackar alla som hört av sig pa ett eller annat sätt och för de blommor vi fatt. Jag kommer ocksa att tacka personligt senare.
Mitt sista inlägg kommer att bli när jag skaffat mig ett nytt telefonnummer och ny e-mailadress. De jag har nu löper under Huberts adresser och det maste jag säga upp. Titta in pa bloggen om ett par veckor sa hittar ni de nya uppgifterna där.
Begravning
Finns fortfarande inga ord eller inspiration att skriva nagot. Jag berättar bara att begravningen äger rum pa fredag kl 11 i St Jobst kyrka i Nürnberg. Hubert ville ha en Frimurarbegravning och det far han i kombination med en kyrklig cermoni. Det finns en svensk präst i Nürnberg och hon haller gudstjänsten pa 2 sprak och därefter sker Frimurarcermonin. Efterat blir det en minnesstund med kaffe och smörgas.
Hubert ville inte ha blommor, men jag har ända beställt ett Rosenhjärta fran mig. Han har uppgett ett konto för bidrag till Nürnbergs Hospis.
Hans aska skall strös i Sverige. Blir ocksa en administrativ utmaning.
Utan rubrik
Jag skiver pa bloggen till och med begravningen därefter stänger jag den.
Jag är förtvivlad men har bra stöd av Huberts familj. Till begravningen kommer ocksa nagra fran min.
Tungt
Torsdag 28.05
Hubert har haft mkt besök de sista dagarna. Idag var hans syster Viktoria där med sina 3 söner. Stora pojkar mellan 19 och 28 som ville se sin favoritonkel en sista gang. Alla 3 grät floder när de gick därifran. Hubert blev sa glad när de kom men var lika glad när de gick för han var sa slut.
Jag är trött och ledsen. Man vaknar pa morgonen (efter en orolig natt) och känner "det är inget roligt" och somnar pa kvällen och tänker "det är inget roligt och nästa dag blir ännu värre". Jag har haft sällskap av Agnes 2 dagar, hon är lika ledsen men vi pratar mycket och det lättar lite pa trycket. Vi har ocksa börjat rota i Huberts papper. Det finns mkt att ta hand om vad gäller hans firma och räkningar att skicka in till sjukförsäkringsbolaget o likn. Skönt att hon hjälper till.
Allt är färdigt för att Hubert skall kunna komma hem nu maste vi bara vänta pa att det blir tisdag.
I helgen kommer Asa och Manfred samt Huberts syster Cornelia.
PS. Tack för alla hälsningar. Ända fran Australien ocksa, tack Malena.
Vätska
jag var hos doktorn och han sjukskrev mig. Det lätter lite pa trycket att inte jobba. Det skulle inte heller fungera jag är alldeles för okoncentrerad och sover illa. Skönt att ha mer tid för Hubert men ocksa för allt det organisatoriska. Nu har vi (Agnes och jag) kommit sa langt att vi fatt hem det mesta av hjälpmedlen. I vardagsrummet star nu en fin säng med en speciell madrass (antidecubitus). Jag har därtill fatt en pottstol och 2 syrgasmaskiner. Vi haller ocksa pa att välja en firma (allt är privat eller organisationsägt här) som kan ge hemsjukvard. Jag vill att det kommer vardare 2 ganger om dagen och hjälper till med hygien och bäddning. Sedan har vi ocksa kontakt med en husläkare som är ansvarig för medicinerna och om nagot akut inträffar. Planen är nu (och avstämd med läkarna pa sjukhuset ) att Hubert skall komma hem pa tisdagen efter Pingst. Han ser fram mot det men är samtidigt rädd. Man försöker nu att hitta rätt medikament sa att han kan bli lugn utan att bli sömnig.
Idag och igar har man tappat ur vätska ur buken, tillsammans blev det 6.5 liter. Det är ansträngande för kroppen men han var mkt nöjd själv. Magen var betydligt plattare.
Marie och jag hade trevliga dagar tillsammans. Det blev mycket tarar men en hel del avledande saker som gjorde gott. När jag var tvungen att ringa eller ville vara själv hos Hubert sysselsatte hon sig själv. T.ex som här en skön stund pa min balkong.
Byrokrati
Tänk vad tiden gar, har ingen känsla för att vi faktiskt har sommar. Det är skönt men den förväntan som man annars känner är borta. Livet bestar av en tag i taget.
Hubert andas lite bättre efter ingreppet där man klistrade ihop lungsäcken. Han har fortfarande mkt syrgas men han kan nu andas bara genom näsan. För nagra dagar sedan maste han ha munnen öppen ocksa - men som sagt det är bättre nu. Han är trött och sover mkt. Han far nagot antideppresivt medel för att inte vara sa orolig och av det blir han trött.
Jag jobbar hart pa att ordna allt som behövs för att han skall fa komma hem. Det är manga olika kontakter eftersom man i Tyskland har manga försäkringskassor och Hubert är dessutom privat försäkrad. Allt maste godkännas av bolaget. Först skall han bedömmas av en objektiv bedömmare och det kan först göras när han är hemma. För att komma hem maste han ha hjälpmedel t.ex en sjukhussäng. Den betalar bara försäkringsbolaget när han har rätt stadium i bedömningen. Alltsa maste man beställa hem grejerna och riskera att man far betala det själv. Bedömmare/handläggaren har 3-4 veckors väntetid!!! Suck. Men vi gör sa i alla fall. Hemsjukvarden kommer ocksa först när han är hemma för att avgöra vad för vard han behöver. Gissa om jag och Agnes ringt manga samtal.
Marie är här och det är trevligt. Vi har varit ute och gatt mycket samt ätit gott.
Idag far hon sysselsätta sig själv för jag skall hämta upp Huberts syster Anette vid stationen och aka med henne till Hubert.
Tillbaka pa avdelningen
Igar fick Hubert komma tillbaka till sin avdelning. Det är skönt., de är sa snälla där.
I förrgar när han var kvar pa intensiven ringde de och sa att jag skulle tömma Huberts skap pa avdelningen och ta hem alla saker. Gjorde jag ocksa men det kändes konstigt. De behövde platsen sa de. Igar kom han till ett annat rum, ett 2 bäddsrum som förut men sängen stod mitt i rummet. Det verkar som de tror han skall dö när som helst.
Jag har lagt ner det här med att parallellt arbeta, det fungerar inte. Jag är mentalt färdig och kan inte koncentrera mig pa mer än en sak i taget. Idag har jag och Huberts barn ett möte med en socialarbetare pa sjukhuset. Vi skall diskutera hur han pa bästa sätt skall kunna komma hem. Han har accepterat att han kommer hem sängliggandes men han säger att han är rädd. Han har ju haft flera embolier som far upp i lungerna och da far han panik. Vi skall ordna med hemsjukvard , syrgas och allt annat han behöver. Vi hoppas han kan komma hem nästa vecka.
Söndag
Det är roligt att Anna-Greta är här. Vi har varit ute och gatt lite, shoppat samt jag har ätit annat (gott gott) än min vanliga oinspirerade skräpmat. Bl.a at vi sparris i lördags. Det är odlas i stora mängder här ikring och man äter ocksa mycket sparris. Oftast är det en hel rätt med sas och potatis, se bild.
Med Hubert är det inte sa bra. Han är kvar pa intensivvardsavdelningen. I morgon skall jag försöka fa dem att skicka tillbaka honom till vardavdelningen, miljön pa intensiven är inte bra för honom. Dessutom kan jag inte besöka honom sa mkt som jag vill. Det är jättejobbigt att inte fa vara hos honom. Pa nagot sätt maste han fa komma hem. Jag har god hjälp av Agnes, hon undersöker olika vardalternativ och liknande. Hoppas det gar att ordna snabbt.
ingen op
Onsdag 13.05
Idag hade jag och Agnes ett langt samtal med Huberts läkare. Han berättade att det inte kan bli nagon operation. Det hade han redan sagt till Hubert igar. Det finns ingen bot för Hubert, det är bara att hoppa att hans tillstand kan stabiliseras sa att han kan komma hem. Han önskar sig nu tre saker och de är ocksa bra mal att ha.
1. Komma hem (även om det betyder hemsjukvard, det förstar han nu)
2. Vara med pa fam Frömels släktträff i mitten av Juni
3. Kunna aka till Langbo en gang till kanske till Midsommar
Agnes och jag skall hjälpas at sa att han kan fa uppleva det.
Den största risken för Hubert nu är nya lungembolier. De vet nu att de kommer fram de stora leverkärlen och man kan inte göra sa mkt mer än det man gör nu med blodförtunnnade medel. Man kan bara hoppas att det inte händer igen och att vi kan fa lite mer tid tillsammans.
Pa fredag kommer Anna-Greta ner till mig. Det blir bra.
Tillbaka
En kortis bara för att tala om att Hubert fick komma tillbaka till sin avdelning idag. Vi är bada jätteglada över det. Det var jättejobbigt pa intensiven, ett ständigt larm av allt möjligt.
Nu skall man ta itu med Zuluhövdingen a 102kg. Man skall prova att höja blodtrycker för att se om kroppen kan göra sig av med lite vätska själv. I övrigt mar han ganska bra.
Jag är ocksa gladare idag. Jag jobbade hemifran idag för att fa lite lugn o ro. Det var bra jag känner mig lite lugnare.
MC
Idag är tredje dagen pa intensivenoch Hubert mar bättre. I gar hade han väldiga smärtor som var svara att behandla eller snarare den underläkare som han jour trodde inte pa Hubert när han klagade pa att det gjorde ont. Han fick ondare och ondare och till slut skrek han "jag vill flytta till ett annat sjukhus där de tror mig". Da äntligen brydde han sig lite och skickade Hubert pa röntgen samt undersökte honom lie. Det visade sig att han hade stora blamärken pa ryggen efter fallet i badrummet, antagligen har det blött lite mellan revbenen och det kan göra ruskigt ont. I vilket fall som helst fick han till slut morfin och efter det mar han mkt bättre. Vi skall säga till hos överläkaren i morgon.
I övrigt sa far han behandling mot embolier samt syrgas. Han har mycket vätska i kroppen, fran midjan och nerat ser han ut som en Zuluhövding och uppat som en lägerfange. Vätskedrivande motverkar embolibehandlingen sa de avvaktar lite.
Igar var Staffan här pa ett kort besök. Han har köpt Huberts motorcykel och var nere och hämtade den. Sedan körde han till Rostock igar och tog färjan över till Trelleborg och därifran till Vallentuna. Han akte fran mig vid 13 tiden igar och var framme i Vallentuna idag kl14. Den tiden brukar det ta för oss ocksa när vi kör bil.
Här är ett bild pa honom när han är pa väg att aka.
Drama
Imorse hade Hubert fallit ihop pa toalletten. Han vaknade till liv sittandes pa golvet med svar andnöd. Han fick tag i larmklockan och sedan gick larmet. Full aktivitet och flera akuta undersökningar. Det visade sig att han fatt en ny lungemboli. Nu ligger han pa intesiven under ständig övervakning. Han mar bättre nu, pa dagen hade han en san angest men det är bättre nu. Han mar betydligt bättre. Läkarna säger att om man sätter in behandlingen direkt sa är chanserna goda, annars är det ett livsfarligt tillstand.
Jag hoppas han far komma tillbaka till sin avdelning snart för här är beökstiderna strikt reglerade. Han har inte heller tillgang till telefon, det är jobbigt. Jag förstar det dock för det är ju en sal med manga svart sjuka och man skall helst inte störa. Det finns t.ex inga stolar, man far sta vid sängen.
Ack ja, vad jobbigt allt är. Aldrig kan jag skriva och berätta om nagra framsteg. Jag hoppas dock att det kanske skall komma. Man far inte ge upp.
Musik
Mittwoch 06.05
Hubert har lättare att andas nu och behandlingen med antibiotika och vätskedrivande verkar ha effekt. Han sag mycket piggare ut idag. Han pratade om att kunna bli utskriven nästa vecka. Han tror att det betyder att han är fit och inte beroende av nagra infusioner, jag tror nagot annat. Där har vi en del diskussioner. Han vill inte komma hem om han inte kan klara sig själv och jag menar att man kan engagera nagon hemsjukvard för service. Vi far se hur det bir. Kanske han kan fa permission över dagen i helgen och prova pa livet utanför och se om han orkar.
Tyvärr hade han otur idag och vred till ryggen i sitt försök att tvätta haret själv. Han har haft det förut, Ischiasbesvär som är nog sa plagsamma.
Imorgon kommer musikterapeuten tillbaka. Hon var där igar och kom med en hel vagn full av instrument. Hubert valde en Marimba och spelade nagon barnvisa (alle meine Häschen) som han kan pa alla instrument. Han tyckte det var jättekul. Han skall ocksa fa sjukgymnastik för att träna upp lederna lite.
Jag pratade med Karin idag, hon berättade att Eowyn skavt av allt har pa bakhuvudet för att hon är sa nyfiken. Maste titta pa allt som hörs och allt som rör sig. Hon vrider huvudet hit och dit. Hennes mormor längtar efter att fa krama henne.
Flytande "mat"
Idag har de satt in Hubert pa intravenös näring. Han far 1600 kcal i en lösning. Han var glad som en lärka och menade att nu behövde han inte äta mer (den som kunde ha den inställningen;-)). "Du maste äta ocksa" sa jag och da sag han arg ut igen, han tycker jag är tjatig. Läkarna tror att hans ödem delvis beror pa störd proteinbalans i blodet vilket kan uppsta vid svält (!). Jag tror att i hans fall har det mera orsaker men jag är glad att han far näring nu.
Ultraljudet visade pa mkt vätska i buk och lungor och man tappade pleuravätska igen. Da gick det lättere att andas. Jag hoppas han mar lite bättre imorgon. Han far nu dubbla dosen vätskedrivande och skall föra tabell över intag och uttag.
Hur mar jag, manga fragar? Jag inte matt sa bra idag för att jag sov sa daligt i natt och drömde massa mardrömmar. Vaknade med migrän som suttit i hela dagen. Blev ialla fall lite glad över att Hubert far i sig kalorier och kan samla lite kraft. Andra dagar mar jag sämre andra bättre men "grundtonen" är ledsen.
Jag blir mycket glad över era hälsningar i kommentarer pa bloggen och pa enskilda mail. Skönt att veta att sa manga tänker pa oss - Tack!
Söndagmorgon
Söndag 03.05
I dagarna var det exakt 6 ar sedan jag kom hit till Nürnberg. Tänk vad tiden gar. Da för 6 ar sedan var det ocksa fint väder och där jag bodde da stod en stor syren vid ingangen, den hade precis börjat sla ut. I ar har syrenerna redan blommat en vecka. Har hört att det är fint väder i Sverige ocksa, det är skönt för er.
Den här helgen har jag besök av Huberts yngsta syster Victoria (hon bor i Bonn). I gar var vi hos Hubert och skall aka dit en sväng idag ocksa. Hubert mar pa ett sätt bättre och pa flera sätt sämre. Vad som är bättre är att det verkar som hans nya antibiotikum biter. Han har de senaste dagarna inte haft nagon feber över 38°. Det har gjort att han har suttit uppe lite grand och iförrgar och i gar gick han ut i trädgarden med mig. Det är bra för honom att lämna sjukrummet och fa lite luft.
Det som bl.a är sämre är att han samlar pa sig mer och mer vätska. Man hade slutat med det intravenösa vattendrivande medlet och satt in honom pa tabletter, det har inte fungerat. Igar hade de vägt honom, da hade han gatt upp 6 kilo pa 10 dagar. Eftersom han nästan inte äter nagot sa kan man säga att det bara är vatten. Personalen var lite chockade och han fick genast sina injektioner igen.
Imorgon mandag skall de göra ett ultraljud, da lär de väl se hur mkt vätska han har i lungorna och buken.
Igar när vi varit hos Hubert gick vi en promenad i Nürnberg. Venedig är vänort till Nürnberg och det var den s.k Venedinfestivalen. Ded glider omkring gondoler pa floden och överallt säljs varor fran Venedig med omnejd. Vi tog ett glas gott italienskt vin (a´ 2 € - väldigt billigt) pa Nürnbergs kopia av Rialtobron och tittade pa folkvimmlet. Det var trevligt. Vi avslutade kvällen med en middag pa en bra restaurang. Äntligen fick jag äta lite god mat. Min mathallning här hemma är under all kritik. Som ni förstar är det inte läge att sta och laga mat till sig själv. Det blir mest bröd, ost och liknande.
Idag skall vi aka till Hubert igen pa förmiddagen och sedan kör jag Vicky till taget i Nürnberg. Pa eftermiddagen skall jag ta itu med Huberts post och räkningar som samlats har hemma. Han har sagt, lat det ligga jag kommer snart hem, men nu far jag nog göra en insats i alla fall.
Min fot är bättre...
Torsdag 29.04
...men inte Hubert. Han blir lite sämre för varje dag. Hans CT visade att levern är inflammerad ocksa delar av den vänstra sidan som tidigare var frisk. Han har en stent pa vänster sida den skall de försöka byta idag. Läkarna tror att hans feberattacker kommer fran levern,. Han har ochsa fatt ett annat antibiotikum och sedan igar eftermiddag har han knappt nagon feber. Det varkar som om det har effekt. Sa fort som hans tillstand är stabilt kommer jag att ta hem honom.
Till helgen kommer far han flera besök av släktingar.
Valborgsfirande finns inte här. I vissa delar av Tyskland firar man Midsommar (Johannisfeier) med brasor men som sagt inte pa Valborg. Första Maj är som hemma en helgdag och man har demonstrationer som i andra europeiska länder. Alltsa har även jag en extra ledig dag denna vecka.
Vi har haft daligt väder i veckan men till helgen skall solen komma tillbaka. Även för den som ligger i en sjukhussäng är det bättre när solen skiner utanför och faglarna kvittrar.
Jag har startat en tysk variant av denna blogg för Huberts familj och vara vänner. Den som är intresserad kan titta in pa www.evaelide.blogg.se
Nagellack
Imorse tänkte jag att jag nog skulle ta bort nagellacket som jag hade pa tanaglarna, det började bli nött. Man vet aldrig när man maste visa fötterna tänkte jag men sedan fick jag sa brattom sa det blev inte av. Vad händer...jag trampar snett pa lunchen och faller handlöst med foten under mig. Kunde resa mig och det kändes att fotleden inte var bruten men usch vad ont det gjorde. Jag gick till var verksläkarmottagning där de sa att jag skulle ga till en ortopedmottagning i närheten. Ja bra försök men när jag linkat dit sa möttes jag av en skylt att det var stängt. Pa radion senare hörde jag att privatläkarna i Bayern strejkade. Da fick jag ga till akuten pa sjukhuset. Foten undersöktes och jag skickades pa röntgen och när jag lag där pa britsen retade jag mig naturligtvis att jag fick visa upp fötterna i det skicket. Inget brutet men uttänjda ledband. Jag hoppas att det läker av sig själv. Jag hade tur att det inte var värre. Har ingen lust att hoppa runt pa kryckor nu. Det är vänster fot och jag älskade min bil förut men nu är jag ännu mer lycklig över den och att jag har automatväxel, utan det hade jag nog inte kunnat köra. Skall lägga foten högt nu och ta en Ipren sa blir det säkert bra.
Hubert har gjort en bronchoskopi idag ocgh det gick bra, han hade inget hinder i bronkerna. I morgon skall de göra en CT buk. I övrigt mar han lika daligt som tidigare. Han har ocksa feberattacker som de inte förstar anledning till. Kanske kan det bero pa medicineringen, säger de. Efter CTn kommer vi att fa höra hur vardplanen fortsättningsvis ser ut.
Hägg och syren
här finns det ingen tid mellan hägg och syren som det beskrivs i svenks poesi. Bada blommar samtidigt - nu. Jag gillar klimatet här i södra Tyskland men just varen tycker jag gar för fort. Den finns knappt, det gar fran vinter till försommar direkt. När jag var hemma förra helgen märkte jag skillnaden, det var fortfarande varvinter med allt vad det innebär i Sverige - ljuset, dofterna fran sakta upptinande mark, försiktigt fagelkvitter och människor som söker sig till naturen och de fa solstralarna. Härligt!
Igar inhandlade jag var tredje (!) gräsklippare till fritidshuset i Giggling. Tomten är jättestor och ojämn. Där finns massor av sma stubbar efter nedsagade träd. När gräset är högt sa ser man dem inte. Hubert har kört sönder tva gräsklippare pa stubbarna. Den senaste var en svindyr supermaskin som mulitklippte gräset sa att man inte sag ett spar av klippet. Vi lämnade in den till lagning till en liten firma i närheten. Fick priset i veckan (burr) skulle kosta mer än att köpa en ny normal gräsklippare, vilket jag gjorde. Fick fin service i en liten järnaffär, de monterade maskinen fyllde pa olja och bensin samt lyfte in den i bilen. Det är annat än när man köper i en stormarknad. Den gick lätt att starta och klippte fint men inte lika fint som den gamla, När jag klippt ett tag sa kom mannen som har verkstaden och ville se stubbarna. Han hade hört att Hubert ligger pa sjukhus och ville hjälpa mig. Han sa att jag skulle köpa nagra trädgardsprydnader (sadana där faglar eller kulor som sitter pa en metallstang) och sa skulle han hjälpa mig att borra hal i stubbarna och att vi där skulle sticka ner stängerna som markörer. Pa sa sätt skulle jag minimera risken att köra pa dem igen. Kommer att se kul ut..som en golfbaba men inte med flaggor utan med platfaglar:-). Jag tycker att han var jättesnäll som överhuvudtaget engagerade sig. Dessutom skulle han försöka sälja den andra supermaskinen. Det finns folk som köper sadana bara för chassit och monterar en annan motor. Vi far se kanske far vi en slant för den i alla fall.
Vi har pratat om att säga upp Giggling och om det inte gar framat med Huberts hälsa sa maste vi göra det. Det är för dyrt och för mkt att sköta för mig ensam. Den nya gräsklipparen far da respass till Langbo:-).
Hubert är inte sa pigg. Har lite feber av och till. I fredags punkterade de lungsäcken en gang till, det kom inte sa mkt som första gangen men dock en halv liter. När vätskan är borta har de sett att nedersta delen av lungan är ihopfallen. Nu diskuterar de hur de skall fa den att utvidga sig igen. Nästa vecka skall de göra mer undersökningar. Han far infusioner med antibiotika, blodförtunning, vätskedrivande samt elektrolyter.
Han orkar inte mkt. i gar försökte jag ta med honom ut i patientträdgarden men efter det var hans alldeles färdig. Händerna var kritvita sa vi fick snabbt koppla in syrgasen, da blev det bättre. Det känns dystert man vet inte vad man skall tänka. Vi hoppas att de skall fa ordning pa lungorna sa att han kan komma hem snart. Det där med operationen synes langt borta. I bland grater vi tillsammans men mest försöker vi prata om saker som inte gör oss ledsna.
Idag skall jag aka dit pa eftermiddagen och hjälpa honom att duscha. Där krävs en del övertalning.
Tack alla ni som tänker pa oss och skickar hälsningar, det värmer!
Inlagd igen
Torsdag 23.04
Hubert blev inlagd igen pa "Waldkrankenhaus", han fick svart att andas och till slut gick det inte längre hemma. Vätskan hade fyllt pa sig men inte lika mycket som förut. Läkarna valde att försöka behandla med ett starkare vätskedrivande medel. Det verka ha haft effekt för i kväll madde han bättre och kunde andas bra.
Patologprovet visade inga cancerceller i vätskan och hjärtat arbetar normalt. Just nu sa vet de inte varför han samlar pa sig sa mkt vätska men man skall ga till botten med det och verkligen försöka ta reda pa orsaken. Man planerar fler undersökningar. Han blir kvar där ett tag men far kanske permission över helgen.
