evaeli

Mandag 20.04

Nu är jag tillbaka i Tyskland. Jag akte ju till Vallentuna för Eowyns dop. Det var sa roligt att vara med och träffa flickorna samt släkt och vänner.  Det daliga samvetet gnagde dock hela tiden i bakhuvudet, jag hade ju lämnat Hubert i Nürnberg. Han kunde inte aka med han var alldeles för dalig. När jag kom hem var han inte bättre, snarare sämre. Han skall kontakta läkaren i morgon. Det verkar som om vätskan har fyllt pa sig igen. Vi grät en skvätt tillsammans men sedan tittade vi pa korten fran dopet och bilder som Anna-Greta tagit i Langbo pa renoveringen som snicakren gjort (och vi ännu inte sett själva) och da blev vi lite uppiggade.

Eowyn var sa duktig pa dopet och vi var alla sa stolta.

Gudmor var Johanna Ehrnström, Karins bästa väninna.

Här är bada familjerna efter dopet.
Staffan Karin och Eowyn
Staffans syster Katrin med make Tobias och jämngamla kusinen Oliver.
Det var alltsa ett dubbeldop.
Eowyn Eva Wennerstad och Oliver Olof  Wennerstad


Ja sa blev det dags att aka hem och lämna den lilla guldklimpen. Sötast av alla.

Torsdag 16.04

Jag hämtade Hubert idag pa förmiddagen. Han var trött men hade betydligt lättare att andas. Igar tappade man ut 1,5 liter vätska ur lungsäcken. Pa torsdag nästa vecka skall han pa aterbesök. Da maste man kolla att det inte fyllt pa sig igen. Att det uppkommit är en komplikation fran cancersjukdomen i sig men kanske framförallt av lungembolierna. Han har nu fatt träna med en sjukgymnast och skall göra andningsövningar hemma.

Imorgon aker jag till Sverige, tyvärr utan Hubert, för att kunna vara med pa dopet pa Lördag. Det blir i Össeby Garns kyrka där Karin ocksa är döpt. Skall bli roligt.

Har hört att det är kyligt igen i Sverige. Här är det fortfarande sommarvärme och alldeles för mkt pollen. Lider riktigt illa i ar.

Fredag 10.04
Skriver bara en kortis för att önska er alla en trevlig helg.

Hubert var till doktorn igar för han har samlat pa sig vätska. Han har fatt vätskedrivande medel och skall äta det i 4 dagar. Vi hoppas att det skall ha effekt, i vilket fall som helst sa är det ett väldigt rännande :-).

Vädret är stralande och vi aker till Giggling idag och stannar atminstone till i morgon. Vi far se, tar en dag i taget. Vi skall ta med cyklarna, kanske kan Hubert cykla lite langsamt. Tror att det är mindre ansträngande än att ga.

Manga manga hälsningar och tankar till er därhemma.

Onsdag 08.04.2009
Inget nytt förutom att Pasken närmar sig. Bara en dag kvar att jobba. Skärtorsdagen är vanlig dag i Tyskland. Nagon har bokat in ett möte som jag maste vara med pa, haller pa till halv fem. Alltsa inget hopp om att kunna ga tidigare.

Vädret skall bli finr, vi aker nog till Giggling pa fredag.

Hubert gör sma framsteg. Kan ga kortare sträckor och arbetar vid skrivbordet. Vi väntar pa en tid i Holland för ny träff med narkosläkaren. Hoppas det blir nästa vecka.

Pratade med Karin i Funäsdalen. Eowyn gillar pulkan och är varmt nerbäddad. När hon inte tittar sig omkring sover hon sött.

Söndag 05.04

Vi har haft fint väder hela helgen. I gar (lördag) akte vi till Giggling (lilla stugan vi hyr utanför Nürnberg), bara över dagen, det var ett bra beslut. Vi madde bada mkt bättre efterat. Det var sa härligt där. Faglarna kvittrade och böndera var aktiva som bara den, rena rallyt med traktorer. Förmodar att alla ville ha i sadden nu när vädret är sa fint.

Jag räfsade löv och planterade lite varblommor.


Hubert är fortfarande jättetrött och kan inte röra sig speciellt mkt. Han fick order om att bara sitta i en stol och ta det lugnt (vilket han ocksa gjorde).

Han är jättenöjd med det här fotot, "man ser inte hur mager jag är om axlar och armar". Som ni ser är han inte heller gul mer. Pa nagot sätt sa flyter gallan ut där den ska.

Idag söndag tycker han att det känns lite bättre, han blir inte längre anfadd av att bara förflytta sig i lägenheten. Det blodförtunnande medlet han sprutar verkar vara väldigt effektivt för överallt där han stuckit har han blamärken. ingen "beachmage" där inte. Jag  provade i morse att sticka honom mer at ryggsidan till, fa se ikväll om det har blivit nagot blamärke eller om det funkar bättre där?

Har hört att ni har fint väder i Sverige ocksa. Karin, Staffan och Eowyn har akt till fjällen. Tänk vad den lilla skall vara med om redan, fjällpulka efter längdskidor. Mormor tycker det är lite vagat när man bara är 10 veckor, men kanske tycker hon det är roligt och samebarn var väl alltid transporterade pa det viset. Har man blivit fanig som mormor, i natt lag jag och tänkte pa om denna pulka är isolerad innuti eller om de har ett skinn i, bara overall är väl lite kallt?

Torsdag 02.04

Idag var jag med Hubert till hans vanliga privatläkare. Han tog sig tid och berättade mer om hur lungembolier uppstar. I Huberts fall kommer de inte fran benen utan de har uppstatt primärt i lungorna. Det star i journalen att det fanns embolier i samtliga lungartärer. Helt igensatta är de ju inte da skulle han inte ha levt mer, men delvis tillstoppande. Orsaken är dels att det finns cancer i kroppen men ocksa att han varit förkyld och druckit för lite. Den behandlingen han far nu är för att förhindra nya proppar. De som finns där kommer att lösa upp sig själva med tiden.

Han mar relativit bra men är mkt trött. Kanske ocksa en mental trötthet (som jag ocksa känner) över att det aldrig gar riktigt framat. Nu väntar vi pa besked fran Holland,, vi undrar om de vagar operera honom?

Som tur är blir vi lite uppiggade av vädret. Det är stralande varväder och ca 15 grader. Jag sag en rödhake idag, pa samma ställe som jag sag sädesärlan häromdagen - utanför mitt kontorsfönster pa jobbet. En jättetrist innergard (förutom när det dyker upp fina faglar). Den är delvis belagd med plattor kanske hittar dessa insektsätande flyttfaglar myror eller annat smatt och gott där?

Tisdag 31.03

Jag hämtade Hubert idag vid lunchtid. Blek och ett par kilo (ännu) smalare. Han har säkert haft tur som överlevt det hela. Nu skall ha spruta Heparin i bukfettet (som om han nu hade nagot). Det är en liten engangsspruta ungefär samma som diabetiker har. Hur länge är ovisst men det rör sig om mander.

Han är trött och frusen men det beror nog pa att han inte ätit sa mkt. Ikväll skall jag laga spagetti Bolognese som för tillfället är en rätt som han gillar jättemycket.

Vi väntar pa besked om hur länge han maste vänta pa operationen. Vi har skickat journalen fran Medicinkliniken ill Holland. Nu är vi tillbaka i "vänte-loopen", det är jättejobbigt.

Söndag 29.03

Det var klart roligare förra söndagen när jag var i Vallentuna. Om denna söndag kan man säga att det var segt att ga upp efter en orolig natt. Jag ville ga upp i tid för jag ville hinna till sjukhuset pa förmiddagen medan jourläkaren var där. Det gjorde jag ocksa men han sa inte sa mkt mer än att Hubert maste fortsätta med Heparinbehandlingen länge.  Nu far han i alla fall injektioner i stället för dropp. Han kan ocksa ga upp som han vill. Han mar klart bättre. Imorgon kommer ordinarie läkare dit samt överläkaren da kan de bestämma när han far ga hem, vem vet kanske redan imorgon. Vi far se.

Med läkaren i Holland har jag redan fatt kontakt, han sa att operationen maste skjutas upp, hur länge skulle han diskutera nästa vecka med sina kollegor. Det är verkligen trist att det blev sa här men bra att det hände nu och inte under operationen. Han har tydligen proppar i bada lungorna. De säger att blodet är trögare hos cancerpatienter.

Idag har det inte regnat pa hela dagen, det hör annars till vanligheten. Jag tog en promenad i Erlangen. Man kan se att det snart kommer vitsippor, jag sag sma späda blad. I veckan sag jag ocksa en sädesärla. Nästa vecka skall det bli varmt sa de pa radion, da gäller fram med alla allergimediciner.

Lördag 28.03

Man hinner knappt glädja sig at en sak förrän nästa bakslag kommer. Hubert har matt daligt den senaste veckan och blev mer och mer tungandad. När jag kom hem igar efter jobbet sa var han sa dalig att jag tvingade (han ville absolut inte själv) honom att aka till akuten. Efter en lang kväll och manga undersökningar kunde man fastställa att han har en lungembolie (propp i lungan). Det är tydligen inte helt ovanligt bland cancerpatienter.

Han blev inlagd med övervakning, syrgas och behandling mot blodpropp. Operationen maste därför skjutas upp. Jag skall ta kontakt med läkaren i Holland. Leverkirurgi är nog inte möjlig när man star pa blodförtunnade medel. Blödningsrisken är för stor. Lesamt ledsamt.

Vi för höra idag vad de säger pa ronden.

Torsdag 26.03


Idag fick Hubert äntligen besked att hans operation blir pa torsdag nästa vecka. Han skall infinna sig redan pa tisdag morgon för undersökningar och samtal. Jag aker naturligtvis med honom. Vi aker tag pa mandag för att kunna vara där i tid. Flygbiljetterna var dyra eftersom det är sa kort varsel men med vara rabattkort pa taget sa blir det överkomligt. Dessutom kan biljetterna bokas om hur som helst, det är inte lika lätt pa flyget.
Jag skall fixa med hotell i morgon.

Hubert kom hem efter kundbesök hela veckan. Han var helt färdig och mar inte bra efter sin förkylning. Jag hoppas han kan hämta lite kraft nu och att inte läkarna säger att hans tillstand är för daligt för en op. Han har ocksa gott ner ett par kilo till.

Själv kom jag fran Sverige i tisdags kväll. Sista dagen i Stockholm passade jag Eowyn pa förmiddagen medan Karin ledde ett pass med mamma-barn gympa. Sedan akte jag in till stan och hälsade pa pappa. Vi gick en kort promenad till Söderhallen där vi at en räksmörgas pa Melanders. Deras räksmörgas är en hel maltid och jättegod. Kan rekommenderas. Pappa är  pigg och vi hade trevligt.

Resan hem är alltid deppig, dessutom var ju inte Hubert hemma sa det kändes riktigt trist. Nu har det gatt 2 dagar och man har vant sig. Det blir ett par nervösa dagar innan vi är pa sjukhuset. Hubert sa att han kände sig rädd. Vi far bearbeta det i helgen. Jag skriver nagra rader da och berättar om förberedelserna.

det är inte söndag den 21.03 utan den 22.03.

Söndag 21.03

Nu är jag i Vallentuna och kan skriva från ett svenskt key board, hoppas det blir många svenska å.

Det är jätteroligt att vara här. Gissa om jag njuter av barnbarnet. Hon är fortfarande förkyld men glad ändå. Karin och jag har badat henne på morgonen, det gillar hon. Att sedan bli torkat med hårtorken är också njutbart det kunde man klart se. Mycket bättre än att gnida med handduken.


Eftersom jag inte sett henne sedan hon var 1 vecka har det hänt mycket, nu är hon 9 veckor. Hon skrattar och jollrar och tittar mycket på saker som rör sig och saker med fina färger. Hon var väldigt intresserad av bokhyllan i gästrummet där Karin har pocketböcker. Mångfald av färger och mönster eller tidigt litterärt intresse :-)? En bild till sedan får det räcka med Eowyn för den här gången.


Hubert är inte med han kurerar sin förkylning på hemmaplan. Det var inte planerat att han skulle åka med. Vi hade sagt att han skulle ta det lugnt hemma eftersom han måste åka i tjänsten till Holland på måndag. De har en workshop hos WEMO med alla tyska försäljningspartners. De skall diskutera det kritiska marknadsläget. För Huberts del är det inte det. Han har flera nya projekt på gång. Jag är förundrad att så många små och medelstora industriföretag (=hans kunder) fortfarande investerar i stora maskiner. Bara att vara tacksam och åka med tåget.

När han nu ändå är i Holland nästa vecka skall han åka förbi sjukhuset och fråga hur läget är med operationen.

Nu blir det en promenad med Meta, hoppas uppehållsvädret håller i sig. Så vidare vårlikt är det inte med mina mått mätt men jag tror att ni svenskar tycker det i alla fall. Jag tyckte dock att det var mkt ljusare på morgonen här än i Tyskland. Kan det stämma? Det finns inte heller några pollen det är bra. Betyder uppehåll med antihistaminet för min del - skönt.

Onsdag 18.03.

Idag pratade Hubert med sjukhuset igen. De gav honom ingen tid men säger att det kan bli op före Pask! De har hela tiden sagt ca 6 veckor och det skall räknas fran 20.02. Damen i bokningen sa att det var fullt hela tiden fram till pask men att nagra tider var reserverade. Kanske är en av dem för Hubert. Han skall ringa igen nästa vecka (om han inte fatt ett brev). Nervigt nervigt. Han mar i alla fall bättre än i Söndags. Dagsformen varierar men gulfärgningen har delvis gatt tillbaka. Han jobbar som vanligt.

Vi har en workshop pa jobbet. Under 3 dagar skall vi lägga fast var planering och strategi för det kommande aret. Det är intressant, vi gör det varje ar. Inte allt som vi lägger fast kommer att äga rum. Kommande ar blir särskilt besvärligt pga finanskrisen. Var affärsledning har olika krisatgärder för att förbättra läget. Besparingar planeras ocksa. Nästan alla resor är stoppade och veckan efter Pask är det patvungen semester eller övertidsleighet. Detta för att de som har övetidstimmar skall tvingas ta ut dem och atminstone under en vecka inte kriera nya.

Eowyn är förkyld och hade svart att andas idag. Karin var med henne pa DS där hon fick andas in adrenalin. Da blev det bättre. Stackars liten sa mkt hon skall vara med om de första veckorna. Hon är snorig och täppt ocksa men da kommer "nässugaren" till pass. Den har jag köpt at Karin här i Tyskland. Är visst inte tillatna i Sverige. Kansk inte sa kul att bli "nässugen" men vad gör man med en som inte kan snyta sig?

Söndag 15.03

Om vädret kan man säga att gardagen var hyfsad. Man kunde ana solen bakom disbankar men idag regnar det igen. Jag var ute en stund men Hubert valde att stanna inne. Han mar inte sa bra idag. Han börjar bli gul igen, ingen kan säga hur det hänger ihop med hans galla och idag mar han inte bra det ser man pa hudfärgen och pa att han är väldigt trött. Jag blir naturligtvis jätterädd. Jag hoppas det gar tillbaka, har det ju gjort förut annars maste han kontakta sjukhuset i Amsterdam. Bara att vänta och hoppas att operationen blir sa snart som möjligt.

Jag skall fixa mat nu och jag hoppas att han har lite aptit. I alla fall tryckte han i sig en Jordgubbsbakelse som jag köpte at honom när jag var ute och gick. Alltid nagot annars gar hans aptit i vagor. Med min är det inget fel jag är antagligen en stressätare. När jag inte mar bra och är stressad är suget större än vanligt. Önskar jag kunde skänka Hubert nagra av mina kilon. I alla fall kan man säga att om inte Hubert hade haft de extrakilon som han hade när han blev sjuk sa hade han nog inte klarat av sin sjukdom sa bra som han hittills gjort. Det har läkarna ocksa sagt. Jag har en manlig kollega pa jobbet som inte har ett gram fett pa sin kropp. Hans ser inte frisk ut men säger att det är ärftligt och att det inte hjälper hur mkt han än äter. Han har inga reserver och lite motstandskraft vilket gör att han är ofta sjuk. Jag är tack och lov nästan aldrig sjuk. En gang var jag förkyld förra aret och magsjuk är jag aldrig. Min svaga punkt är huvudvärk av migräntyp vilket tyvärr mina döttrar ärft.

Finns det nagot annat än sjukdomar att förtälja. Ja att jag fatt mitt tredje patent antaget av Siemens. Ett har jag fran Sverigetiden som ocksa blivit en produkt (ett tillbehör den sk Flexplattan), ett andra anmäldes förra aret i Europa och nyligen ocksa i USA jag hoppas det kommer att utvecklas till en produkt/lösning för vara kunder. Det tredje har jag nyligen anmält och det blev antaget för Europa. Där är iden mera kontroversiell och kommer antagligen inte att utvecklas men Siemens bedömde det värt att skyddas. Jag är mäkta stolt. Dessutom tickar det in 700€ (brutto).

Torsdag12.03
Gu va det regnar, varenda dag denna vecka. Idag har det varit riktigt ihallande. Jag har sett pa internet att det kommit snö i Sverige. Även om jag hoppas pa var snart sa är snö bättre än regn. Till helgen har de lovat lite bättre väder i alla fall varmare.

Vad har hänt i veckan. Inte sa mycket faktiskt. Hubert har varit i kontakt med sjukhuset men de säger att han far besked tidigast nästa vecka. Han star pa deras väntelista och de planerar operationerna ett par veckor innan. Da har de nagon slags konferens, därefter far han sin tid. Det är jobbigt att vänta. Svart att planera för Pasken när man inte vet. Som tur är mar han fortfarande bra. Han jobbar och är en del pa resande fot. Ser sliten ut när han kommer hem. Jag undrar hur länge det skall halla?

Inte denna helg men nästa skall jag aka till Sverige och hälsa pa familjen. Längtar efter att fa träffa Eowyn som nu är 2 manader och en riktig "glading" säger hennes mamma som ocksa var det när hon var liten.

Det pratas mkt om skolmasakern som skedde igar i närheten av Stuttgart. Det är fruktansvärt att sant kan hända. Tyvärr verkar det ju som om sadana illdad inspirerar till nya. Vilsna ungdomar som spealr "killingspel" och ser för mkt vald i filmer och andra medier flippar ut efter att ha chattat om va de skall göra. De är västvärldens självmordsbombare fast utan att tro pa nagot. Sa fruktansvärt meningslöst. Hoppas att det inte händer i Sverige. Hoppas ocksa att svenska skolor har övningar och planer för vad de skall göra om det händer. Har ni det i din skola Anna-Greta?

Nu skall jag krypa isäng och läsa lite i min bok av Arto Paasilinna, da far man alltid dra pa smilbanden.

Söndag 08.03.

Vi kom iväg till mässan i alla fall. Vi hade en inbjudan fran BACHUS, vinleverantören som vi brukar handla av, och det blev sa att vi gick dit för att köpa vin. Det är praktiskt, man far prova vad man vill, även viner i 30-40 € klassen, och när man handlar sa far man det hemkört och uppburet utan kostnad. Vi provar bara italienska viner, det är det som vi bada helst dricker. Det blev ett antal flaskor av bade vitt och rött. Därefter var vi ganska lullliga och Hubert som normalt brukar älska vinprovning började genast gäspa. För hans del blir det inte sa mkt mer idag, nyheterna och sen natti natti.

Själv skall jag inte heller göra sa mkt, läsa lite kanske. Imorgon bjuder firman pa "Frauenfrühstück" (kvinnofrukost) apropa internationella kvinnodagen. Pa kvällen är det "Stammtisch", det är en ganska vanlig företeelse i Tyskland man träffas ett bestämmt gäng en bestämd tid och plats för mat och dryck. Var avdelning pa jobbet har det en gang i manaden, da ses man efter jobbet och dricker eller/och äter nagot. Brukar vara trevligt. Jag gar inte med varje gang men imorgon passar det och Hubert är pa kundbesök sa ingen bradska hem.

Pratade med Eowyn över skype imorse. Hon är sa söt och kan skratta med sma gurglande ljud. Om 2 veckor far jag träffa henne. Längtar.

Lördag 07.03
Det är en regnig morgon, ser lika trist ut ute som det gjort de senaste dagrna. Det har regnat och regnat. Var lilla flod som rinner genom Nürnberg, Pegniz, har väldigt högt vattenstand. Det strömmar ocksa häftigt. Igar när jag kom hem fran jobbet trotsade jag vädret och gick ut en stund. Jag sag nagra änder som försökte simma mot strömmen men det gick ju inte. Jag sag ocksa stora hasselhängen och utslagna videkissar. Snart börjar allergisäsongen, det är en jobbig tid men som tur är för mig är den förbi i och med att björkarna  har blommat färdigt.

I veckan har vi väntat pa besked fran Amsterdam.  Vi har fatt reda pa att leverundersökningen har gatt bra. Huberts högra leverhalva, den som är sjuk, endast har 25% funktion av hela leverfunktionen. Den vänstra har tagit över och star för 75%. Normalt är det tvärt om eftersom den högra delen är mkt större. Nu är det dock sa att Huberts vänstra, den friska delen, har vuxit till och kompenserat för den andra delen. Tänk vad kroppen kan göra. Detta plus att labundersökning och samtal med narkosläkare avlöpte väl gör att allt är okay för operationen. Nagon tid för denna har han inte fatt mer än att det dröjer 5-6 veckor. Jag antar att det kommer en kallelse men Hubert skall ringa igen pa mandag. Vi räknar inte med att det blir före Pask.

Hubert mar ganska bra. Han har varit pa resande fot en del. Han tycker det är roligt men jag ser att han blir trött. I helgen skall han fa vila och inte göra nagot särskilt. Kanske gar vi pa en fritidsmässa som pagar i Nürnberg. Där finns allt möjligt fran mat till husvagnar. Vi brukar ga dit för att köpa vin. Far se om det blir av.

För mig har veckan varit ganska stressig. Vi hade besök av en firma som vill starta ett samarbete med oss och jag hade fatt lotten att förbereda alla presentationer. Det gick bra och jag kommer att vara inblandad i detta nagra manader till.

Den produkt, MAMMOMAT Inspiration, som jag under mina ar i Nürnberg varit med och utvecklat samt varit ansvarig för design tillsammans med en extern designfirma, har nyligen fatt tva fina designpris. Ett (IF Award) delades ut vid CEBIT mässan i Hannover. Tyvärr hade inte jag möjlighet att deltaga. En representant fran Siemens och en fran Design Affairs var där. Vi kommer att fa nagon slags plakett som vi kan sätta upp pa var avdelning. Det är roligt.  

Till Pask räknar vi med att kunna aka (flyga) till Sverige och aka till Langbo. Men innan dess aker jag en helg till Stockholm för att hälsa pa familjen. Längtar efter att fa gulla lite med Eowyn. I morgon skall jag tala med henne över Skype.

Tänk att det redan är Mars manad. Tiden gar fort. I mars kommer de första tecknen pa var här nere. Det stämmer för nu har vi tempraturer runt 6-7 grader och snön har snabbt smält undan. Vi var ute pa en promenad idag och sag mycket snödroppar och vintergäck.

Hubert kom hem fran sin Hollandsresa igar em. Han hade pa hemvägen övernattat hos sin syster Vicky i Bonn. Undersökningen är gjord + samtal med narkosläkare. Nagot besked har han inte fatt. Det dröjer väl till i början av nästa vecka. Narkosläkaren sa att det var ganska lang väntetid men vi far väl se. I vilket fall som helst sa mar Hubert riktigt bra. Han är nästan inte gul alls och har aptit. Vicky som inte sett honom pa en manad var glatt överraskad att han sag sa pigg ut.

Pa tisdag aker han till Holland igen för att ta hand om kunder hos WEMO. Det är ju normalt att han kör en gang i veckan till Holland men nu har han inte gjort det pa ett tag. Han sa igar att han märker att han inte kört bil pa länge. Han säger att han tappat sina muskler i nacken. Han har ju varit sjuk och säkert legat till sängs mycket. Nackmusklerna behövs vid bilkörning säger han, later konstigt men han säger att han nu blir väldigt trött i nacken.

Beträffande samtalet med WEMO om hans arbete sa gick det bra. Han är deras bästa aterförsäljare sa de. Förra aret stod hans projekt för hälften av deras omsättning., inte daligt. Hoppas det haller i sig. De är mest oroliga för att när han gar i pension kommer det att dröja innan de har en ny som byggt upp sin kundkrets. Detta samtal stärkte naturligtvis hans arbetslust. Jag försöker bromsa och säger att han skall inte överskatta sina krafter utom vara försiktig fram till operationen. Döva öron är svaret pa det.

Med tanke pa hur det var för nagra veckor sedan sa mar vi bada bra nu. Jag tänker inte sa mkt pa vad som skall komma utan försöker njuta av tillvaron.